2007-10-30 20:06 #0 av: Mezzzanina

Hej på er!

Jag lade ut denna sanna berättelse på "marsvin i fokus" men många har hört av sig och tyckt att kanske fler skulle vilja läsa den!!!!

Tänk vad ett litet djur kan förgylla någons tillvaro!

 

 

Jag vil berätta en sann pågånde berättelse om en sjökapten(67år), en tankbåt och ett marsvin!

Det hela började när kockan på tankbåten kände sig ensam och tog ombord ett marsvin.(Vi kallar marsvinet Bash)Hon hadde tidigare bett om att få ha husdjur på båten men fick nekande svar av kaptenen.

En dag så tog hon i alla fall ombord ett marsvin utan att kaptenen visste om det.

Men kockans hytt låg inte långt från byssan(köket).Och som ni alla säkert vet så lär sig snabbt ett marsvin hur kylskåpsdörren lät.Och det vart ett himla pipande efter något gott var gång som kylskåpsdörren öppnades.Det tog inte lång tid innan kaptenen hörde att det fanns ett marsvin ombord.

Måste dock berätta att kaptenen är en mycket strikt och gammaldags man.Han älskar bara sin båt och släpper nästan inte in några människor till sitt hjärta.

Men när han hittade marsvinet så tog han det till sitt hjärta.Marsvinet var heller inte förtjust i kockan utan bet henne ofta.Kaptenen flyttade marsvinet  till sin sovhytt.Där byggde han en större öppen bur till Bash.Han var mycket nogrann att marsvinet skulle ha en öppen bur och inte sitta inlåst.Kaptenen ringde till mig och berättade om Bash.Det var första gången som jag hört denna annars så stela kapten öppna sitt hjärta för någon levande!!

Han skickade mig massa brev med fotografier på marsvinet som han påstod var ett mycket speciellt unikt marsvin.Men för mig så var det ett vanligt virvelmarsvin.Det var inte bara kärlek från kaptenen utan det var ömsesidigt från Bash.

Numera så får enbart kaptenen hålla Bash.Alla andra biter hon.Men hon tillåter styrmannen att mata henne om kaptenen någon gång är borta.Men han har helt slutat  att lämna båten för att han ej kan lämna marsvinet.I var hamn så är han av och plockar grönt åt sin lilla älskling.

När han ringde mig en gång så sa jag åt honom att marsvin behöver extra vitamniner.Men tyvärr så hände det som inte får hända.Bash kunde en dag inte röra bakbenen.kaptenen la ut en förmögenhet på att ta marsvinet till olika vetrinärer för att hon absolut skulle få den bästa vården.Men när en av vetrinärerna ville avliva Bash som då blivit 5 år blev kaptenen arg.Han gick inte med på det.

Han fick med sig vitaminer och tog Bash och gick och köpte en större badbalja.Var dag ombord så satte han marsvinet försiktigt i ljummet vattnen i baljan och rörde på benen på Bash.Och visst gick det vägen!!!Bash blev sitt vanliga jag!

Jag var på besök på båten och fick träffa detta "unika" marsvin.Hon sprang och pendlade mellan kaptenens hytt och sovrum som låg innanför hytten.Men hon lämnade aldrig de rummen. Bara i sällskap med kaptenen på hans arm.Jag såg det själv.

Även om dörren till kaptenens hytt alltid står öppen så stannade hon där.Folk som kommer på besök i de olika hamnarna vet om kaptenens "ömma punkt" och har alltid med sig godsaker åt Bash!Och när kaptenen ibland ringer till mig så måste jag alltid tala med Bash i telefonen!När jag talar med kaptenen så frågar jag hur det är med Bash och vart hon är, och hon sitter alltid då på kaptenens arm.Idag är Bash nästan 10 år och har hälsan själv!

Detta är en sann pågånde berättelse.Jag känner både kaptenen, Bash och kockan!

PS:Bifogar bild på Bash som kaptenen tog för ett par år sedan