Annons:
Etikettövrigt
Läst 966 ggr
Mezzzanina
10/9/07, 9:16 PM

Min bästa väninna har somnat in

Hej på er!

Igår dog min bästa väninna.Hon blev bara lite över 40 år.Hennes njurar funkade inte och hon hann aldrig få någon ny njure genom donation.När hon väl kom fram i donationskön så var hon redan för svag och dålig för att kunna klara av en operation.Det var tänkt att hon skulle försöka att få en ny njure från sina föräldrar, men deras passade inte.Själv så ville jag ge henne en njure men är för sjuk själv för att klara av det ingreppet sa läkarna.

Nu är jag sååå ledsen.

Jag talar mycket med mina nära och kära nu om vikten av att ta ställning till om man vill eller inte vill donera organ.

Tycker det är oerhört viktigt att man tar ställning till detta känsliga ämne.Och ifall det skulle ske en olycka så vet ju i så fall familj och nära och kära hur man vill ha det.

Hu vad ledsen jag är.Känns så orättvist att någon så ung skall behöva dö….Gråter

Annons:
Leffe
10/9/07, 9:18 PM
#1

Finns inga ord att säga som hjälper i sorgen

Jenna-Gun
10/9/07, 9:20 PM
#2

Vet hur du k'nner dej.

Har varit i samm situation

fär 1 år sedan

Tröstekram Jenna

vanessa
10/9/07, 10:43 PM
#3

Usch, vad sorgligt. Själv så har jag donationskort i plånboken, samt delat ut till familjen inklusive barnen. Har även gett donationskort till bekanta. Bara för att jag tycker att det är så viktigt att ta ställning så slipper familjen göra det åt en om man skulle kasta in handduken. Tänker alltid att om man är villig att ta emot, så måste man vara villig att ge. Donationskorten tog jag buntar av på Apoteket och så delade jag ut dem. Lite drastiskt kanske, men folk har uppskattat det. Sedan om de stoppar dem i plånboken eller inte, är inte min sak, men vill att de tar ställning för eller mot. Tänker på dig och din väninna. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

emiya
10/9/07, 11:58 PM
#4

Åh, så tråkigt! Jag beklagar verkligen!

Jag har också donationskort i plånboken, det har min gubbe som är ute på vägarna och kör också. Jag tycker det är viktigt att man tar ställning, vare sig det är för eller emot, där håller jag med dig, Vanessa!

Mezzzanina
10/10/07, 12:51 AM
#5

Tack för omtankar!De värmer!

Det är bara så sorgligt…Denna tjej och jag var som systrar.Det känns så orättvist.

Ville också belysa ämnet donation här…

medde
10/10/07, 10:33 AM
#6

Tröstekramar Mezzanina.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Annons:
Buffy-co
10/11/07, 3:06 AM
#7

Jag kan bara säga att jag förstår din sorg och hoppas att du har sällskap och inte behöver vara ensam!
Man behöver andra när något sånt här händer.

Kan bara instämma i det Vanessa skriver-jag är en "rabiat" donationskorts-tjatare..
Om man inte varit dödssjuk har vissa svårt att sätta sig in i hur det känns.De tänker tyvärr på det alltför sent - och bara om de själva eller en nära anhörig drabbas..
Jag tycker det skulle vara en allmän plikt att alla skullle vara med-annars om man inte ville måste man då avsäga sig medverkan..

Men vill man kunna få organ om man blir sjuk,måste man vara beredd att ge tycker jag-men vet att en del har svårt för detta trots att själen inte sitter i kroppen-tror jag de flesta är överens om..
men visst måste man respektera de som inte vill ge organ-de flesta som ej är med har dock inte medvetet valt nej -det kan man ju göra också-utan de har inte valt alls..
Har tyvär hört om att anhöriga ändå kan få ändra det man önskat..men det skulle aldrig mina göra.

Jag har det nya tjusiga kortet med jämt i plånboken-jag har varit med i registret sedan det kom-samt i Tobias-registret som också är mycket viktigt(benmärgstransplantation-i livet..men chansen att få rädda någon är liten..)
Jag skulle själv inte leva i dag utan de blodtransfusioner jag fick när jag var på väg att dö..Jag är de okända givarna evigt tacksam!
Tänk på att ge blod är också en donation!Men denna donation kan tyvärr inte alla göra-men de flesta!
(tyvärr kan jag pga egen sjukdom ej ge just blod-mina kärl är för dåliga bl.a-har alltså ingen blodsjukdom-men klarar ej att ge blod..Skulle annanrs självklart gjort det-tillbaka!)

Donationsrådet -där man kan läsa,ta ställning samt anmäla sig on line..

Mezzzanina
10/11/07, 9:42 AM
#8

Åter Tack snälla alla ni som bryr er…Glad

Och väldigt viktigt att ta ställning i donationsfrågan.Men nu hoppas jag att alla läst det fina som ni hjälpt mig att få fram här!

Kram på er!/Malin

Muszimba
10/11/07, 10:09 AM
#9

Jag kan inte mer än beklaga din sorg efter din vännina. Jag vet hur det känns när man förlorar någon kär vän eller anhörig. Min farfar dog för 28 år sedan och jag saknar honom fortfarande.

När det gäller donation, vet jag inte om jag får det pga en sjukdom jag hade vid födsel. Den opererades visserligen vid 3 veckors ålder, men iaf. Om jag får ska jag göra det.

Simson
10/11/07, 6:13 PM
#10

Så fruktansvärt att förlora sin bästa väninna och att inte kunna hjälpa till i donationen!! Jag kan inte förstå hur hemskt det måste vara för dig just nu!

Tog själv mycket tidigt ställning till att vara öppen för donation. Numera tror jag inte att jag platsar då jag är kvicksilverförgiftad. Tyvärr är det något jag ej kollat upp än.

Min syster har en väninna som fått organdonationer och det är vi evigt tacksamma över. Hon har ett mycket bättre liv idag.

En stor tröstande varm cyberkram till dig!!

-> Kastrera och id-märk <-   \>^..^<   CatCrazyLady

navel
10/11/07, 8:54 PM
#11

Åh, så jobbigt.

Massor med kramar från mig.

Mezzzanina
10/12/07, 12:35 AM
#12

Tackar er alla!Omtanke värmer skall ni veta!

Hawknestgrove
11/18/07, 10:37 PM
#13

JAg råkade ut för samma sak, i höstas. Min allra bästa kompis, dog i levercancer 52 år gammal. det tog inte mer än lite drygt två månader mellan besked och hennes död. det är så tomt! JAg var vid hennes grav på hennes födelsedag, precis som jag lovade, med lite kaffe och en muffin och en blomma. Ingen Siw att gå och handla med, ingen som man kan sitta och tjöta med på midsommar och nyår längre…..JAg sörjer med dig, vet precis hur det antagligen känns. det ligger många hemligheter i de gravarna, eller hur?

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Annons:
Mezzzanina
11/19/07, 12:35 AM
#14

Min väninna är strödd i en minneslund på fastlandet.(Jag bor på Gotland)Hoppas att jag kan komma dit och precis som du ta med mig en blomma, eller tända ett ljus ovh lite fika.

Hon var min bästa vän och sa alltid att vi var själ-systrar.Hon lämnade ett stort tomrum efter sig.Får försöka minnas våra gemensamma stunder och skratt.Det är så hon lever kvar i mitt minne och mitt hjärta.Men det blir aldrig som när hon levde….

Alexej
11/19/07, 12:50 AM
#15

Fruktansvärd! Beklagar sorgen! Gråter

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

vanessa
11/19/07, 3:06 AM
#16

Det är så sorgligt när någon går bort. Det sliter i ens själ. Gunilla, det du gjorde på hennes födelsedag är hur fint som helst. /Vanessa

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

SusanneStromstedt
11/19/07, 7:38 AM
#17

Jag är så ledsen för din skull…

Min väninna dog av lungcancer 27 år gammal.Jag vet hur jobbigt det är.

Jag ska bli donator en gång.Tyvärr kan jag bara bli det när jag dör.Jag är nämligen för gammal enligt Sahlgrenska.

Konstigt det där!Du ska helst inte vara över 25 år när du donerar,men så många 25 åringar har inte lust at dela med sig av sin kropp.

Upp till toppen
Annons: