Bemötanden

Grundlagen bryts av myndigheterna

2010-06-13 12:06 #0 av: [SvenA]

Vi med stora hjälpbehov på grund av våra funktionshinder behöver ofta hjälp Och stöd av andra personer och vi har då rätt att få Denna hjälp och stöd av myndigheterna men vi förnekas allt för ofta denna Hjälp vilket är ett klart brott mot Sveriges rikes grundlag.

Att våra myndigheter bryter mot en massa lagar för att förneka oss den hjälp

Och stöd som vi behöver är ett stort problen för oss som blir utan den hjälp och

Stöd vi behöver för att kunna vara fullt delaktiga i sanhället på alla plan som grundlagen

Föreskriver att vi har rätt till visar att myndigheterna tycker att det är rätt attt diskriminera oss på grund av våra funktionshinder.

Detta strider inte bara mot sveriges grundlag det strider även mot FN konventionen om Mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder

Jag presenterar här nedan de olika lagar som våra myndigheter bryter emot för att förnekas oss

Att vara fullt delaktiga och jämlika i sanhället som det sägs i lagar och konventioner att vi har rätt till

 

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

1 kap. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

 

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903).

 

 

 

Anmäl
2010-06-13 12:10 #1 av: [SvenA]

Här kommer det utdrag ur FN konventionen

 

 

 

KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH FAKULTATIVT PROTOKOLL TILL KONVENTIONEN OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

 

New York den 13 december 2006

 

Regeringen beslutade den 15 mars 2007 att underteckna konventionen och det fakultativa protokollet. Undertecknandet skedde den 30 mars 2007. Den 4 december 2008 beslutade regeringen att ratificera konventionen och det fakultativa protokollet och ratifikationsinstrumentet deponerades hos FN:s generalsekreterare den 15 december 2008. Konventionen och protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008 och för Sverige trädde de i kraft den 14 januari 2009.

 

Riksdagsbehandling: Prop 2008/09:28, bet. 2008/09SoU3, rskr.

 

Artikel 1 Syfte

 

Denna konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.

 

Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra.

 

 

Artikel 3 Allmänna principer

 

Denna konventions principer är följande:

 

a) respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende,

 

b) icke-diskriminering,

 

c) fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället,

 

d) respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten,

 

e) lika möjligheter,

 

f) tillgänglighet,

 

g) jämställdhet mellan kvinnor och män,

 

h) respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet.

 

 

 

 

Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället

 

Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället, bl.a. genom att säkerställa att

 

a) personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer,

 

b) personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället, samt

 

c) samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten är tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning och svarar mot deras behov.

 

Artikel 20 Personlig rörlighet

 

Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom att

 

a) underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad,

 

b) underlätta tillgång för personer med funktionsnedsättning till hjälpmedel av kvalitet och andra former av assistans och annan personlig service, inklusive genom att göra dem åtkomliga till rimlig kostnad,

 

c) erbjuda personer med funktionsnedsättning och berörd personal utbildning i rörelseteknik, samt

 

d) uppmuntra tillverkare av hjälpmedel att beakta alla aspekter av förflyttningsbehov för personer med funktionsnedsättning.

 

 

Anmäl
2010-06-13 12:14 #2 av: [SvenA]

Här kommer portalparagrafen i socialtjänstlagen

 

Svensk författningssamling (SFS)

Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter kan dock, med den teknik som nu används inte läggas in i databasen. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

 

Socialtjänstlag (2001:453)

Departement/myndighet: Socialdepartementet

Utfärdad: 2001-06-07

Ändrad: t.o.m. SFS 2009:1005

Övrig text: Rättelseblad 2002:1039 har beaktats.

 

1 kap. Socialtjänstens mål

 

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

 

- ekonomiska och sociala trygghet,

 

- jämlikhet i levnadsvillkor,

 

- aktiva deltagande i samhällslivet.

 

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

 

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

 

Anmäl
2010-06-13 12:19 #3 av: [SvenA]

Här kommer LSS lagens innebörd

SS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde.

Anmäl
2010-06-13 12:23 #4 av: [SvenA]

 

 

Svensk författningssamling (SFS)

Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter kan dock, med den teknik som nu används inte läggas in i databasen. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Lag (1997:736) om färdtjänst

 

SFS nr: 1997:736

Departement/myndighet: Näringsdepartementet

Utfärdad: 1997-10-16

Ändrad: t.o.m. SFS 2006:1114

Registeruppgifter (regeringen)

________________________________________

1 § Denna lag gäller särskilt anordnade transporter för

personer med funktionshinder (färdtjänst).

 

2 § Med länstrafikansvariga och trafikhuvudman avses i denna

lag detsamma som i lagen (1997:734) om ansvar för viss

kollektiv persontrafik. Lag (2002:37).

 

3 § Varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för

att färdtjänst av god kvalitet anordnas inom kommunen och, om

det finns särskilda skäl, mellan kommunen och en annan kommun.

En kommun får för sina kommuninvånare anordna färdtjänst också

i eller mellan andra kommuner. Lag (2006:1114).

 

4 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller

de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

 

Kommunen får, efter överenskommelse med landstinget, om det hör

till de länstrafikansvariga, överlåta sina uppgifter enligt

denna lag till trafikhuvudmannen i länet. Uppgifterna får

överlåtas även om trafikhuvudmannen är ett aktiebolag.

 

5 § Har en kommun överlåtit sina uppgifter till en

trafikhuvudman ansvarar trafikhuvudmannen, såvitt gäller

kommuninvånarna, för att färdtjänst anordnas inom kommunen och,

om det finns särskilda skäl, mellan kommunen och en annan

kommun. Vidare får trafikhuvudmannen för invånare i kommunen

anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner.

 

Tillstånd till färdtjänst

 

6 § Färdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har fått

tillstånd till det.

 

Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är

folkbokförd, eller, om kommunens uppgifter enligt denna lag

överlåtits till trafikhuvudmannen i länet, av trafikhuvudmannen

(tillståndsgivaren). Lag (2006:1114).

 

7 § Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som på

grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har

väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att

resa med allmänna kommunikationsmedel.

 

Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande

till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.

 

Tillståndet omfattar inte transporter som av någon annan

anledning bekostas av det allmänna. Lag (2006:1114).

 

8 § Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver

ledsagare under resorna, skall tillståndet gälla även

ledsagaren.

 

9 § Tillstånd till färdtjänst meddelas för viss tid eller tills

vidare.

 

Tillstånd får i skälig omfattning förenas med föreskrifter om:

 

1. vilket färdsätt som får användas,

 

2. inom vilket område resor får göras, och

 

3. hur många resor tillståndet omfattar.

 

Sådana resor som kan anses vara väsentliga för

tillståndshavaren får begränsas till antalet endast om det

finns synnerliga skäl.

 

Om det finns särskilda skäl, får tillståndet även i övrigt

förenas med villkor. Lag (2006:1114).

 

Avgift

 

10 § För resor med färdtjänst får tillståndsgivaren ta ut en

avgift enligt grunder som bestäms enligt 11 §.

 

11 § Är en kommun tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen.

 

Är en trafikhuvudman tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av

 

1. kommunerna och landstinget i länet, om de är

länstrafikansvariga, eller

 

2. enbart kommunerna i länet, om de är länstrafikansvariga och

om överenskommelse om detta har träffats med landstinget, om

det hör till de länstrafikansvariga.

 

De kommuner som inte har överlåtit sina uppgifter enligt denna

lag till trafikhuvudmannen får dock inte delta i beslutet. Kan

enighet inte uppnås om grunderna för avgifterna, skall dessa

bestämmas av regeringen.

 

Avgifterna skall vara skäliga och får inte överstiga

tillståndsgivarens självkostnader. Lag (2006:1114).

 

Återkallelse av tillstånd m.m.

 

12 § En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd att anlita

färdtjänst, om förutsättningarna för tillståndet inte längre

finns. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren

gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser

av de föreskrifter och villkor som gäller för färdtjänsten.

 

Föreskrifter och villkor får ändras, om ändrade förhållanden

föranleder det.

 

Handläggning av ärenden m.m.

 

13 § Förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas även när ett

aktiebolag handlägger ärenden enligt denna lag.

 

14 § Trots sekretess får en tillståndsgivare lämna ut uppgifter

om enskildas personliga förhållanden till en

beställningscentral för transporter eller en trafikutövare, om

uppgifterna behövs för att anordna transport som avses i denna

lag.

 

15 § Personer som är eller har varit verksamma inom enskild

verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och som omfattas av denna

lag får inte obehörigen röja vad de i verksamheten fått veta om

någons personliga förhållanden.

 

Överklagande

 

16 § Tillståndsgivarens beslut enligt 6-10 och 12 §§ får

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. När ett aktiebolag är tillståndsgivare skall bolaget därvid vara den enskildes motpart. Prövningstillstånd

 

 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.