Annons:
Etikettledsagare-personlig-assistans
Läst 40637 ggr
[SvenA]
2010-04-19 22:28

Personkrets 3 enligt LSS

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Man talar i lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade som kan tolkas på olika sätt

Här följer vad försäkringskassam har för kriterier för att man ska räknas till personkrets 3 :

7.4 LSS personkrets – tredje gruppen

Den tredje gruppen (1 § 3 LSS) omfattar personer som har:

• andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande

• om de är stora och

• orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och

• därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Alla angivna kriterier ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Kriterierna går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 168).

Den tredje gruppen omfattar barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Det gäller personer som på grund av sitt funktionshinder har ett i flera avseenden likartat behov som de som omfattas av den första och den andra gruppen. (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 168)

Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Inom kretsen finns personer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 168)

Personer med olika psykiska sjukdomstillstånd, som också kan medföra begåvningshandikapp, till exempel demenser, och personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel ingår i gruppen under förutsättning att alla kriterier är uppfyllda. (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 168)

För personer med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169)

RegR fann i en dom att en man med en grav synskada inte ansågs tillhöra personkretsen enligt LSS eftersom inte samtliga krav enligt bestämmelsen varit uppfyllda. Mannen ansågs ha ett stort och varaktigt funktionshinder. Funktionshindret ansågs dock inte orsaka sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det därmed sammanhängande behovet av stöd och service ansågs inte heller omfattande. (RÅ 1999 ref. 54)

Varaktigt funktionshinder

Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169). Lagen syftar i första hand till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56).

Ett behov av stöd och service kan variera över tid men funktionshindret ska vara varaktigt. Personer med till exempel varaktiga psykiska funktionshinder kan ha ett varierat behov av stöd och service med anledning av symtomen från funktionshindret. Det varierade behovet får bedömas mot de övriga kriterierna i personkrets 3.

Begreppet varaktighet har ingen relation till tidsangivelsen två år i tvåårsomprövningen. Det är en annan sak att rätten till assistansersättning ska omprövas efter två år. Vid en tvåårsomprövning ska Försäkringskassan ta ställning till alla de förutsättningar som gäller för att ge rätt till assistansersättning. Ställningstagande till personkretstillhörigheten är en av dessa förutsättningar. Se även avsnitt 16.2.

Det ska vara uppenbart att en persons funktionsnedsättning inte beror på normalt åldrande för att hon eller han ska omfattas av grupp 3 i LSS. En funktionsförlust av den omfattning som lagen förutsätter, som naturligt hänger samman med åldern inträffar i realiteten enbart hos äldre. Som äldre betraktas med vanligt språkbruk personer över 65 år. (prop. 1992/93:159,avsnitt 14.1, s. 169)

Stora funktionshinder

Funktionshindret ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, till exempel boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel. Det gäller också när någon har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet eller på fritiden. Behovet av hjälp kan finnas för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 55)

Personer med uttalade rörelsehinder, med grava syn- eller hörselskador eller med svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som till exempel diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar kan vara exempel på personer med sådana funktionshinder (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 55).

Också funktionshinder som för en utomstående kan verka ha mindre konsekvenser, kan för den enskilde orsaka betydande inskränkningar i det dagliga livet och medföra behov av särskilda stödinsatser. Vissa mag- och tarmsjukdomar kan till exempel medföra behov av täta tarmtömningar. Vissa typer av hjärnskador kan innebära mindre uttalade intellektuella störningar i vissa avseenden men omfattande störningar i andra. Även vissa psykiska störningar kan medföra stora och varaktiga funktionshinder. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 55)

Kombinationer av skador vars sammantagna följder är speciellt svåra eller komplicerade medför ofta att den enskilde har särskilt stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Det kan gälla till exempel personer med dövblindhet, med kombinationer av rörelsehinder eller med tal- och språkstörning i kombination med utvecklingsstörning. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56)

Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen

Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå eller klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att ta emot och att ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon. Begreppet bör även kunna användas om en person som på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56)

Ovan nämns att svårigheten med att kommunicera med andra kan medföra att personen har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Ett av de grundläggande behoven är behov av personlig assistans för att kommunicera med andra. Se avsnitt 8.3.

Svårigheter att kommunicera, som avses i ställningstagande till betydande svårigheter i den dagliga livsföringen när det gäller bedömningen av personkretstillhörighet enligt tredje gruppen skiljer sig från ställningstagandet vid bedömningen av grundläggande behov. Att ha behov av personlig assistans för att kunna kommunicera, som avses i ställningstagande till de grundläggande behoven, innebär bland annat att personen behöver ha ytterligare en person, det vill säga den personliga assistenten, närvarande för att kommunikation över huvud taget ska vara möjligt. Svårigheter att kommunicera med andra, som avses i ställningstagandet i bedömningen av personkretstillhörighet, behöver inte medför att personen har behov av en personlig assistent för att kommunikation över huvudtaget ska vara möjlig.

Omfattande behov av stöd eller service

Med omfattande behov av stöd eller service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande menas att stödbehovet vanligen finns dagligen och i olika situationer och miljöer. Behov av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56)

Ibland kan det behövas stödinsatser som är så speciella att de trots mindre tidsåtgång kan betraktas som omfattande. Ett behov av omfattande stöd eller service som medför en mycket specifik utbildning eller kompetens kan tala för att ett omfattande behov av stöd och service finns (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56) Däremot är det en senare fråga om assistansersättning kan beviljas för ändamålet. Assistansersättning kan inte beviljas för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL (4 § tredje stycket LASS). Det finns inget som hindrar att det är samma person, den personliga assistenten, som tillgodoser behovet även om olika huvudmän har det finansiella ansvaret.

Behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning, läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation med mera kan vara exempel på omfattande behov av stöd eller service (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169).

Bedömningen av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169).

Annons:
[SvenA]
2010-04-21 22:46
#1

Detverkar vara en trend att man ska bevilja ¨ så få personer som möjligt att tillhöra denna personkrets och ge så lite antal timmar hjälp att man iprincip har husarest

Ska det verkligen behöva vara så iett land som sverige som har legat på toppen i världen när det gäller social omsorg att man nu vill låsa in sina medborgare som har stora problem med att kunna fungera utan stora insatser av andra personer

Vad våra makthhavare inte tycks förstå är att även vi är mäniskor med samma behov av att få

leva självständiga liv fast med det stöd poch service som vi måste ha på grund av våra funktionshinder

Skulle de själva vilja vara hänvisade till att bara sitta hemma och inte få komma ut och träffa andra mäniskor

Jag troratt det inte finns en enda person som inte har ett större funktionshinder som skulle acceptera det liv vi tvigas leva på grund av oförstående makthavare som aldrig har befunits sig i denna situation och har gräddfiler till allt i samhället

Det måste bli ett slut på att betrakta oss med stora och omfattande funktionshinder som mindre värda vi har samma rättigheter att få leva värdiga liv så se till att vi verkligen får det stöd och service vi så väl behöver

Det är samhälls ekonomiskt lönsamt att ge oss denna service för det ger en masa arbetstillfällen som generear skatteinkomster och minska bidragsberoendet hos dem som blir våra assistenter och även sjukvårdskostnderna blir mindre på grund av att vi får den service vi behöver för då behöver vi mindre insatser av sjukvården

[Beavis]
2010-05-03 14:07
#2

Det de anser är ju att du har rätt till ett liv bara det inte kostar dem några pengar. Vill "vi " leva så ska vi förlita oss på familjegruppen för så  gör de i u-länder som USA som är deras föregångsland.

Enligt den Darwinistiska läran (förvridna versionen) som lärs ut inom MUF och andra nyliberala ungdomsförbund är de individer som inte är kapabla att ta hand om sig själva eller förmögna att arbeta stenhårt utan inskränkning lika mycket värda som hundskiten de just trampade i. Vägen till jobb och pengar i Sverige idag är genom kontakter genom jobb och pengar har du sedan råd med att köpa dig värdighet.

Problemet är att har du inte dessa kontakter inom överklassen är du rökt oavsett. Du kommer till en viss punkt sen är det stopp.

Är du en av osshandikappad i någon form och inte har driven att bli egen företagare, orkan att piska på så sitter man arbetslös och beroende av andra människors goda vilja. Sitter Rheinfeldt kvar vid makten efter valet kommer de sakta att avskaffa socialtjänsten (står i hans bok) och vi kommer att hamna på gatan eller i våra släktingars vård (de som har) och då kommer debatten inte längre ligga på om vi får ledsagare eller assistenter längre… utan mycket värre "hur länge kommer mamma o pappa orka?"

[SvenA]
2010-05-03 16:18
#3

Hur ska vi som imte har förädrarna kvar i livetgöra ska vi då gräva en grop och hoppa ner i

[Beavis]
2010-05-04 11:42
#4

Ja eller så har du ju möjligheten att betala någon eller förlita dig på dessa praktikanter och eller frivilliga som ska ställa upp oavlönat enligt vad jag läst och hört? Personligen vet jag ingen som på frivillig basis oavlönat ställer upp att regelbundet torka någon annan i röven? om det inte är en släkting..  Man ska nog vara djupt religiös för det?

Jag har en kompis som jobbar lite extra som kontaktperson, det är ett extrajobb och h*n träffar ett par olika funktionshindrade personer och gör lite olika aktiviteter, iDenna service är mycket uppskattad av brukarna. Men inte ens det görs gratis även om ersättningen är låg så får han idag ersättning för utlägg som ex biljetter även om det ibland disskuteras med ansvariga innan.  Jag betvivlar att han skulle fortsätta särskillt länge om ersättningen försvann helt? inget illa om h*n men det är i grunden ett extrajobb för att utöka kassan lite.

Visst det finns säkert några som skulle kunna tänka sig att göra detta helt på volontärbasis Men då kan man ju undra har de underliggande motiv?

Jag  glider lite på ämnet men jag är dåligt insatt i juridiken och dessa paragrafer du refererar till,  men hoppas jag inte svävar allt för långt?

[SvenA]
2010-05-04 13:25
#5

Du svävar inte alls för långt det är så det är

Det är likadant med ledsagarna de kan inte leva på att vara ledsagare de får alldeles för dåligt betalt för detta

O´ch att våra anhöriga ska vara oss behjälpliga 24 timmar om dygnet kan man int begära för även de har rätt till egna liv och få göra vad de vill

Dessa drar ändå tillräckligt stora lass genom att de sköter våran manrkservice som vi själva inte klarar abv på grund av våra funktionshinder

Upp till toppen
Annons: