Tillgänglighet

Varför så rädda och bekväma?

2010-11-07 12:20 #0 av: [SvenA]

Varför är vi så bekväma och rädda att vi inte törs resa oss upp och verkligen säga ifrån?

Varför är vi så rädda för att resa oss upp ur vår egen bekvänlighet och verkligen ta upp striden för ett verkligt tillgängligt samhälle? För vi är en stor grupp som inte kan ta osss fram i samhället som andra. Vi är omkring 1,4 miljoner människor som inte kan ta oss in i butiker och andra anläggningar dit allmänheten äger tillträde.

Räknar vi dessutom in våra anhöriga så är vi en betydande makt att räkna med för våra affärsägare och andra.

Så låt os nu en gång för alla bestämma oss för attt ta upp striden för ett tillgängligt samhälle.

Låt oss nu verkligen pröva om FN konventionen om mänskliga rättigheter verkligen gäller i Sverige?

Låt oss alla gemensamt lämna in en polisanmälan mot dom statliga landstingsägda och kommmunala anläggningarna vi inte kan kommma in på, på grund av otillgängligheten.

Vi måste verkligen själva se till att lagen prövas för inga andra lär göra det åt oss.

Det är faktiskt nu bara 2 månader kvar till att alla anläggningar dit allmänheten äger tillträde ska vara anpassade för alla och även för oss med funktionshinder.

Anmäl
2010-11-08 23:29 #1 av: [Beavis]

Kör hårt. res näven i luften och protestera.

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2010-11-10 07:47 #2 av: EvaG

Jag är rädd att de drabbade är så vana att de bara skakar på huvudet och rycker på axlarna tyvärr. De har godkänt att det är så här. Det verkar ju till och med alla organisationer ha gjort. Det är ju ändå dessa organisationer som ska starta protesterna och entusiasmera de drabbade.

___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________

Medarbetare på Vilda västern iFokus

Anmäl
2010-11-10 09:28 #3 av: [SvenA]

man funderar onekligen vad det beror på har vi verkligen fått det så bra i samhället att det inte behövs några förbättringar

Jag tvivlar starkt på att det är så

Anmäl
2010-11-11 02:09 #4 av: [Beavis]

De har lyckats passivisera oss så mycket genom åren med PA och anpassningar och kurser i hur man är snäll mot handikappade som gjort att vi inte behövt kämpa. Sedan blir vi utanför inte bara för att vi är annorlunda utan för att vi har speciallärare och PA som springer runt oss och fixar och säger till de andra barnen att vara snälla för "h*n är speciell". Sen när man inte längre är i skolans och föräldrarnas sköna överbeskyddande lull så är man inte förberedd på att protestera och kämpa för det man vill och de orättvisor och fördomar man möts av på det viset som exempelvis Sven som blivit funktionshindrad.

När man går ifrån att ha varit omhuldad och utstött till att vara oskyddad och förkastad gång på gång är det inte alltid lätt att orka kämpa.

_______________________________

Medhjälpare på: rörelsehinder.ifokus.se , hemsidor.ifokus.se

 

Anmäl
2010-11-11 07:08 #5 av: EvaG

#4 Men stora organisationer borde orka kämpa för sina medlemmar eller hur. Om de gör det kanske den lille individen också börjar orka när han märker att organisationen gör något.

___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________

Medarbetare på Vilda västern iFokus

Anmäl
2010-11-11 11:06 #6 av: [SvenA]

Även jag har haft vissa funktionshinder hela livet så det är inget helt nytt för mig heller

Visst är det så att väldigt många är alldeles för bortskämda med att få hjälp med all som behöver göras

Men det är inget som för den skull ska vara ett hinder för att engagera sig i dom klara orättvisorna som dock finns i samhället fast följer man inte med vad som sker i samhället så vet man ju inget heller

Många vet inte ens om att vi hade en hungerstrejk här i landet på 1930 talet

Hur många vet igentligen om attt folk blev nerskjutna här i landet av militären bara för att dom demonstrerade för sina rättigheter för att kunna överleva

Det som saknas i dagsläget är den historia om hur det har varit genom tiderna för funktionshindrade personer. det är inte mer än 40 år sedan instutuionsboendet upphörde.

Förut bodde man på instituioner om man hade ett funktionshinder, vi har Tomteboda för dom synskadade där elever från hela landet bodde och fick gå i skolan, och bara fick komma hem tilll sina familjer vissa tider under året. och vi ha Eugeniahemmet för rörelsehindrade och det fanns fler elevhem runt om i landet där dom funktionshindrade blev placerade av myndigheterna.

Vi hade även stora instituioner för personer med utvecklingstörningar.

Vi har även haft stora mentalsjukhus för dom psykiskt sjuka.

Alla dessa ställen var samhällen för sig själva med höga stängsel och grindvakter. dom var i regel nästan självförsörjande så många kom aldrig utanför dessa instituioner. många levde hela sitt liv innaför dessa stängsel.

Är det så vi vill att samhället ska bli igen? Där folk med funktionshinder ska bo i speciella områden, där man ska tilllbringa hela livet i ett helt slutet område.

Ser vi inte till att resa oss upp och protestera så har vi detta inom ettt par år var så säker.

Det pågår redan ett uppbyggande av sådana instituioner runt om i landet och det är ingen skrämselpropaganda det är verklighet.

Se bara på alla neddragningar av den personliga assistansen och dom övriga stora nedskärningar av våra möjligheter att kunna röra oss fritt i samhället.

Bara i våran lilla kommun har 26 personer blivit av med sina ledsagare helt eller delvis och detta är bara i en av landets 290 kommuner.

 

Så det är verkligen brottom med att vi nu reser oss upp ur vår bekvämlighet och tar upp striden för våra liv i fihet

 

 

 

 

Anmäl
2010-11-11 11:42 #7 av: [SvenA]

Mera Historia:

Idag tar vi assistans, färdtjänst, hjälpmedelcentraler och parkeringsplatser för rörelsehindrade för något självklart. Men ser vi det hela i ett historiskt perspektiv så märker vi rätt snabbt att så har det inte varit speciellt länge. Människor med avvikande utseende och beteende har under lång tid endast setts som mindre vetande och att inte ha lika stort mänskligt värde. Jag menar, LSS lagen kom så sent som 1994 och det innebär att den bara funnits i 12 år.

Läs hela artikeln här det är viktigt

 

http://www.funktionshinder.se/print.php?aWQ9MTI0JnR5cD1hcnRpa2xhcg==

Anmäl
2010-11-11 12:12 #8 av: EvaG

Det har varit så och är fortfarande i stora delar av världen tyvärr.

Många känner säkert till om nedskjutningen i Ådalen 1931. Det gör till och med jag. Det är även filmat.

___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________

Medarbetare på Vilda västern iFokus

Anmäl
2010-11-11 12:20 #9 av: [SvenA]

Tyvärr är det få ungdommar som känner till vad som hände i Ådalen och dess orsaker

Många tror inte att det är samt det som visas i filmen

Anmäl
2010-11-11 12:24 #10 av: EvaG

Kan nog vara så. Titta hur många som inte tror att förrintelsen varit

___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________

Medarbetare på Vilda västern iFokus

Anmäl
2010-11-11 12:32 #11 av: [SvenA]

Det är det som är problemet. man saknar sin historiska bakgrund. alldeles för många har ingen som helst historisk bakgrund inom sin egen familjekrets. det är framför allt våran nutidshistoria som saknas, och dom verkar inte vara intresserade av den i skolorna heller tyvärr.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.